Och såhär reagerar knäppisen Lana när hon äntligen ska få röra på benen: de första minuterna är hon som vanligt, går och kissar, bajsar och luktar på allt. men väldigt fort blir hon uttråkad, det visar hon genom att halka efter... hon går och slokar med öronen samtidigt som hon smygtittar på mig och verkligen demonstrerar hur tråkigt det nu är. Man får dra fram henne i kopplet och leka längst vägen för att hon ska röra sig frammåt. (Om man stannar så stannar hon också, men inget mer, hon bara står där och tittat och tittar!) Sen börjar hon gäspa. Nu har hon bestämmt sig för att hitta på något roligare på egen hand. En fågel! En bil som åker förbi! Oj oj vad hon viftar på svansen helt plötsligt. Och så ska hon hälsa på alla människor, hon tänker nog "Sa inte matte "Hej" till den där personen? och till den där, och den där med?! Bäst att hälsa på alla!". Sen flög två svanar förbi över oss, det ska ni veta, var intressant. Mycket intressant.
Vår lilla Lana :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar